torsdag 12 juli 2012

Om kudden som jag minns från min barndom och försöket att göra en likadan

Hemma hos min mormors syster och hennes man fanns det när vi var små en kudde som har fastnat i mitt minne. Den bestod av ljusgröna garnbollar som satt som på ett nät över ett fodertyg. Jag har letat i gamla fotoalbum efter bilder på den där kudden, delvis för att jag ville se om den verkligen såg ut såsom jag mindes den men också för att jag ville se om den överhuvudtaget existerade. Ingen annan i min familj verkade nämligen minnas den där kudden, så jag blev lite orolig att jag bara hade drömt eller inbillat mig alltihop.

Det blev mycket bläddrande i olika fotoalbum, men till slut hittade jag ett gammalt fotografi där kudden var med på ett hörn i soffan. Det är tyvärr en ganska suddig och oskarp bild, men garnbollarna syns i alla fall, och nätet av trådar som förbinder dem med varandra. Kudden ser också ut att ha en frans runtom i samma garn som bollarna är gjorda av. Med den här kudden som inspiration och utgångspunkt har jag sökt efter beskrivningar på hur man gör en likadan, och jag hittade en del beskrivningar på hur den här sortens kuddar tillverkas och hur den ram man knyter dem i ser ut. En beskrivning finns till exempel här. Alla beskrivningar var dock inte exakt likadana och vi plockade därför lite från flera, och utifrån dessa tillverkade pappa en ram till mig.

Ramen är kvadratisk, ganska stor och har fina rundade hörn. Det sitter rader med spikar längs sidorna och dessa lindar man garnet runt. Jag hjälpte faktiskt till med arbetet genom att förborra och spika i alla spikar, men erkännas bör att det var med ett stort mått vägledning. 

Och nu är jag i full färd med att försöka tillverka en egen kudde med garnbollar. Jag köpte ett billigt garn ifall att det skulle bli ett totalt misslyckat resultat, men jag har goda förhoppningar om att det kanske skulle kunna bli riktigt bra. Det skall i alla fall bli riktigt spännande att se hur det blir, och om det blir likt den där kudden som jag minns så väl från min barndomstid. Det är dock ett riktigt långtidsprojekt eftersom jag skall knyta mer än 300 knutar innan jag är klar, men man måste ju inte göra alltihop på en gång utan man kan varva knytandet med andra handarbeten emellanåt. Fortsättning följer.

2 kommentarer:

  1. Det ska bli roligt att se resultatet av din bollakudde. Jag vet om många i de här trakterna som kan göra bollakuddar, men jag kan inte. Skulle vara roligt att lära sej.
    Kram Birgitta

    SvaraRadera
  2. Kallas det bollakudde; det har jag inte hört förut. Det skall i alla fall bli kul att se om det blir som jag har föreställt mig. Det är därutöver roligt att testa nya saker, och detta är verkligen någonting nytt för mig. Fortsättning följer, som sagt.

    SvaraRadera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.